Träning och kartritning stärker varandra

Av: Gunilla S. | Datum: 2018-05-29 | Visad 493 gånger


Titta längst ned på din orienteringskarta. Troligen står det Ulf Radler där. Fråga sedan några av dina äldre orienterarkompisar vem de haft som gympalärare. Många svarar: Ulf Radler.

Ulf Radler översätter snabbt karta till terräng när han springer. Och tvärtom när han ritar och reviderar kartor och lägger banor. Han är en av Järfälla OK:s flitigaste kartritare och banläggare genom tiderna.

På Café Punkthöjden någonstans i en Järfällaskog berättar Uffe Radler att hans orienteringskarriär i Järfälla OK började 1964. I ett skidspår under den stora kraftledningen som skär genom stora delar av kommunen mötte han en okänd skidåkare som tyckte att han var så snabb att han borde börja orientera.

Ett telefonsamtal senare tog Karl-Axel Johansson med Uffe och hans bror till Hellasgården och lärde dem grunderna. Uffe var 13 år och sedan dess har han jagat kontroller.

– På min allra första tävling kom jag in på plats 21. Jag var så glad innan jag förstod att jag stämplat fel. Det där med kontrollsiffror hade jag inte alls förstått, minns Uffe, tar en klunk kaffe och biter i en bulle.

Det misstaget har han inte gjort om.

Stavhopp i träsket

Men först kom idrottsintresset, viljan att prova allt. Bergsringen IF hette klubben som Uffe och hans kompisar i närheten av Toppvägen själva bildade. De gjorde det mesta; cyklade, spelade fotboll, sprang hinderlöpning, kastade hemmagjord kula, hoppade stavhopp i ett träsk för att kunna ta sig till en koja de byggt.

– En i gänget, Jan Nilsson, blev senare en av Sveriges bästa friidrottare, berättar Uffe.

Själv utbildade han sig till idrottslärare, ett inte helt ovanligt yrkesval bland orienterare.

Men den som troligen påverkat Ulfs orienteringskarriär allra mest är Karl-Axel Johansson, som fortfarande är aktiv som funktionär i klubben, bland annat som klubbens grangeneral.

– Karl-Axel var jätteviktig för mig. Han var ungdomsledare i klubben, en positiv och sammanhållande kraft för oss yngre. Jag var liten och blev något av klubbens maskot från början, fick kompisar i alla åldrar och hade väldigt roligt.

Tiomila

Några år senare var han en av de bästa ungdomarna i Stockholm. Och takterna sitter i drygt 50 år senare. Förra året kom han tvåa i veteran-VM på Nya Zeeland.

Men bland alla placeringar minns han Tiomila från 1972 som sin absolut största framgång.

– När jag gick ut på andrasträckan låg vi på plats 67. När jag gick i mål var jag först. Vilken känsla det var att springa på upploppet i en tunnel av rop och jubel.


Uffe Radler var med och vann Lilla Tiomila 1965 och 1966, stora Tiomila 1972. Klubbens gamla klippböcker har mycket att berätta om klubbens framgångar.

Nu för tiden handlar det mer om kartor och det är inte längre lika viktigt att vinna tävlingar.

– Om jag är frisk och kry kan jag placera mig bra, men det viktiga idag är att känna att jag kan.

Översätter karta till terräng

Tidigt intresserade han sig för att rita kartor. Hummelmorabladet, Ängsjöbladet och Granskogskartan var de tre första han var med och ritade i slutet på 1960-talet. Det har blivit många kartor från grunden och många revideringar sedan dess.


Uffe använder en klassisk kompass när han reviderar kartor.

Tusentals tränings- och tävlingsbanor är signerade Ulf Radler. Tiomila, 25-manna, DM och KM och en rad andra banor, inte bara för Järfälla OK utan för många andra klubbar i Stockholm och Sörmland.

– Tre gånger har jag lagt banor för 25-manna, 1988, 1994 och 1998. Banorna till 10-mila 2013 var ett stort hedersuppdrag.

Just nu lägger han sprintbanor, reviderar kartor till 25-manna i oktober och så är det förstås många andra kartrevideringar. Skogen förändras. Nya stigar, avverkning, plantering, bostadsbyggande - allt påverkar kartorna.

Och Uffe menar att kartritningen är en del av hans egna framgångar.

– Träning och kartritning förstärker varandra. Numera går det snabbt att översätta kartan och terrängen till varandra. Det finns egentligen inga svåra kontroller…


– Träning och kartritning stärker förmågan att snabbt översätta karta och terräng till varandra, säger Uffe Radler.

Spritstencil, CAD och GPS

Han minns hur han från början ritade in sina egna kontroller på kartan, sedan kom spritstencilkartorna, CAD-kartorna och nu går teknikutvecklingen snabbt.

– Den moderna tekniken med satelliter, GPS, dataprogram och laserutskrifter gör förstås kartritningen och revideringen enklare, konstaterar Uffe. Men trots all teknik så måste man ändå ut i skogen och kolla på plats.

En annan fördel med den nya tekniken är att ungdomar och nybörjare lär sig orientera mycket snabbare, menar han.

– Livelox är ett fantastiskt verktyg. När jag var ung brukade jag med blyertspenna rita in på kartan hur jag sprungit. Livelox är det moderna sättet.

47 sekunder från skogen

Hur många ungdomar tror du att du har lärt orientera genom åren?

– Många. Och många är med i Järfälla OK idag, Göran Lundkvist, Per och Ulf Nilsson är några av dem. Många av ungdomarna idag upptäcker också att de springer på kartor som jag ritat.

– Det är ett fantastiskt ”go” i Järfälla OK idag med alla engagerade ungdomar. De väntar inte på att någon annan ska fixa, de ordnar själva träningar och tävlingar.

Idag bor Ulf Radler cirka 47 sekunder från orienteringsskogen. Under de mest intensiva veckorna lägger han ungefär 25 - 30 timmar i veckan på träning, kartritning och banläggning. Det kan bli fler framöver när han den här våren slutar som gympalärare.

Det finns favoritskogar han gärna återvänder till, Kolmården med sin vildmark och komplexa kartbild. Och så finns det skogar kvar att springa i, som Kronogård, en urskog utanför Jokkmokk.

– Snälla höjder och massor av sjöar, säger Uffe Radler och tömmer sin kaffekopp och hoppar på sin cykel för att rita en sprintkarta i Hummelmora.


– Vi får se till att våra politiker inte bygger bort alla skogar. På den här första kartan över Hummelmora från 1968 finns varken Hummelmora eller Högbyområdet med. Inga vägar, inga hus, bara terräng.

Text och foto:

Gunilla Schönning


Kommentarer

Logga in om du vill skriva en kommentar

verkligen fin historik redan från legendariska Hummelmora. braaa Uffe

Ulf elis, 2018-11-14

Sommarens utmaning: Var togs de fina bilderna? 97 Sekunder från Uffes?
till Uffe!

Bilderic, 2018-06-05

Ett fantastiskt reportage! Tack Gunilla! Och heja Uffe!

Robert, 2018-05-30